Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1906 - Om afläggare. Af Alida Wester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dana. Jo, af det skäl, att de ha
kommit till utan någon föregående
befruktning. De förekomma nämligen på
s. k. dioeciska växter eller tvåbyggare
d. v. s. sådana växter, som på ett
stånd ha endast blommor med
pistiller (honväxter) och på ett annat
endast blommor med ståndare (hanväxter),
och de honväxter, som* alstra dessa
embryoliknande afläggare, göra det
utan att ha tillgång till någon hanlig
växt, således på könlös våg.
Ifrågavarande ganska märkvärdiga
företeelse har blifvit kallad
partheno-genese (jungfrufödsel). Några
exempel härpå må anföras:
Det finnes i Finland, Sibirien,
Skandinaviens fjälltrakter m. m. en liten
växt, Antennaria alpina, mycket lik
Antennaria dioica, den bekanta kattfoten.
Hanväxten har mycket outvecklade
ståndare — är således oduglig till
befruktning — men förekommer för
öf-rigt mycket sällan. Den honliga
Antennaria alpina reder sig emellertid
godt det hanliga könet förutan; man
har fört henne från Dovrefjäll till
botaniska trädgården i Innsbruck, där
hon blommat och satt frön, från
hvil-ka dock endast honväxter framkommit.
Mercurialis annua, en här i landet
ganska sällsynt växt, kan äfven sätta
frukt utan föregående befruktning. Man
har odlat honväxten inomhus —
sålunda skyddat den för allt inflytande
af hanliga Mercurialisväxter — och
den har ändå satt grobara frön ehuru
icke i samma mängd som i det fria
tillståndet.
I sammanhang härmed kan nämnas
en australisk växt, Coelebogyne
ilici-folia, hvaraf endast honväxten 1829
fördes till Europa, men hvilken trots
detta där har förökat sig genom frön.
Alla dessa efterkommande ha
emellertid varif honväxter. Man tänker
härvid ovillkorligen på de många
generationer af idel honor, som hos
bladlössen under sommarens lopp skåda
dagens ljus.
Parthenogenese kan ock förekomma
hos samkönade växter (växter med
ståndare och pistiller i samma blomma).
Det är hos några Alchemillaarter
(daggkåpa) som detta egendomliga
förhållande äger rum. Hvarför ej här en
befruktning kan försiggå, då både
hanliga och honliga fortplantningsorgan
äro tillstädes, beror på att dessa ej äro
normalt utvecklade. Frömjölskornen
äro dåliga, och fröämnena sakna den
lilla öppning eller gång, som finnes
på normala fröämnen, och genom
hvilken frömjölskornen vid befruktningen
tränga in. Oaktadt allt detta är
grodden i fröna väl utvecklade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
