Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Skäggets historia. (Efter Umschau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möta vi i äldsta tider helskägget som
tecken på värdighet, styrka och visdom.
Gudarna och hjältarna bära skägg —
Apollo och Bacchus, hvilka i senare
tider framställas som skägglösa
ynglingar, återfinna vi under en äldre period
klädda med skägg. Ja, i den riktiga
grå forntiden fanns det till och med
på Cypern en med skägg prydd —
Venus. Lykurgos sade, att skägget var
en prydnad för en vacker karl, och
gjorde de fruktade ännu mer förfärliga
för fienden. De första tecken till
någon slags barbering bland grekerna
tror man sig finna hos macedonierna,
hvars kungar tidigt framställas som
skägglösa. Alexander den store
afbil-das alltid utan skägg, — han befallde
äfven sina soldater att raka sig, så att
ej fienden skulle kunna fatta dem i
skägget. Och efter Alexanders tid har
modet att vara slätrakad blifvit allmänt
i Grekland.
Från grekerna kom detta mod äfven
till romarne, — de efterapade grekerna
i allt möjligt. Förut hade de burit
sitt helskägg med värdighet, men år
304 kom den förste barberaren till
Rom, ja den eleganta Seipio Africanus
införde till och med det modet, att man
skulle rakas hvarje dag — och snart
kunde man blott se slätrakade ansikten
bland den skara män, som utgjorde
»det egentliga Rom».
Helskägg blef filosofernas specialitet,
och skall man tro Horatius, inskränkte
sig mången långskåggig mans filosofi
endast till skägget. Af mera betydande
statsmän i de sista två århundradena
före Kristus är Marius den ende, som
framställes med skägg — men Marius
tillhörde heller icke de mera
tongif-vande. Den förste kejsare som låt sitt
skägg växa, var Hadrian, han hade
nämligen några fula vårtor, som han
därigenom sökte skyla. Helt naturligt
efterapade hofmännen kejsaren, och så
kom helskägget till heders igen.
De gamla germanerna buro yfvigt
skägg och det berättas, att
longobar-derna fingo sitt namn efter det långa
skägget, de buro.
1 den tyska lagen från dessa dagar
var skägget på ett särskildt sätt
skyd-dadt. Att rycka ut skäggstrån
betraktades och straffades som den blodiga-
ste förnärmelse mot kroppen. På Karl
den stores tid inträdde en reaktion mot
helskägget. Karl skall nämligen hafva
varit den första, som blott bar mus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
