Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXXIV. Baronens fintlighet - Kap. XXXV. Kaplanens nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en fälla, som skulle föra dem ombord
på den af mig förhyrda ångbåten, men
jag talade icke om att denna lilla list
med nyckeln skulle leda till den sista
befrielsen, min käre Jasper. Den var
endast ett lugnande medel för att göra
dem lättrogna. Du måste bereda dig
på att blifva häktad i afton, min käre
kollega.
— Hvad djäfvulen menar ni? fnyste
Lomax. Hans lynne var icke i stånd
till att förstå baronens gyckel.
— Häktningen kommer att utföras
på skoj af våra egna karlar förklädda
till poliser, sade de Quérin och
skrattade åt sin bödelsknekts förbluffade min.
Uniformer och allt annat är redo.
Gubben Glenister skall blifva en
förstklassig inspektör, och vi ha åtskilliga
lof-vande assistenter i vår stab. De skola
eskortera de befriade damerna ut ur
skogen till stora landsvägen, hvarest
min snabbaste automobil väntar. Jag
skall själf vara där, Jasper, i en ännu
högre polistjänstemäns skepnad. Du
kan gissa resten — en smula
öfvertal-ning för att få dem att stiga upp i
åkdonet och ett förnämt förakt för den
af lagen tillåtna hastigheten på en noga
utstakad väg till Emsworth, hvarest
»Lodjuret» ligger i en af vikarna i
närheten af Hayling Island.
Lomax betraktade sin principal med
oförställd beundran. Återfåendet af
agatknappen hade för honom medfört
en sådan lättnad att han till och med
kunde förlåta baronens afvikelse från
det stora bedrägeri, som fört dem
tillsammans.
— Femtio mil, är det inte så? sade
han. Dem kör man då på två timmar
nattetid på en otrafikerad väg och med
en fyrtio hästkrafters automobil.
Ämnar ni köra själf, baron?
— Nej, Gaston skall följa med,
svarade de Guérin efter ett ögonblicks
tvekan. Ja, jag behöfver absolut min
bäste chauffeur i natt. Någon måste ju
lugna de vackra passagerarna, begriper
du väl, kära Jasper, och hvern skulle
vara bättre kvalificerad därtill än jag?
Jag blir alltför upptagen för att kunna
köra.
Lomax nickade med bister min.
— Bråkar hon ännu, det dår trollet?
frågade han med en nervös blick på
gardinen framför det närmaste fönstret.
— Ack nej, hon är söt som honung,
lydde baronens svar. Den kära
varelsen befinner sig i den saliga tron att
återfåendet af knappen betyder
frigif-vandet af er vackra gäst i skogen, och
den tron skall hon få behålla. Se inte
så förskräckt ut, käre Jasper! Hon är
på sitt rum en trappa upp och äter
choklad och läser otäcka böcker.
KAP. XXXV.
Kaplanens nyheter.
Vi lämnade Stewart Rattray i
döds-rummet vid Wites Lane, hasligt
förlorande medvetandet under ångorna från
den giftiga gasen, med hvilken
rummet höll på att fyllas genom en
osynlig mekanism.
Han hade uppgifvit allt hopp och
visste att två minuter voro den allra
längsta tid han skulle kunna uthärda
den dödande luften och behålla sina
sinnens bruk. I sin stora nöd greps
han af ett plötsligt anfall af vrede.
Om han icke kunde rädda sig själf,
skulle han åtminstone göra en sista
förtviflad ansträngning för att skada
sin mördare — och möjligen lämna
efter sig bevis, som skulle kunna
hämnas honom. Oljelampan, som hängde
ned från taket i förening med Alice
Redferns fotografi gaf honom en idé.
Han reste sig med stor möda och
ringde i telefonen. Svaret kom genast.
— Ni skall då inte ha er vilja fram
alltigenom, sade han in i apparaten.
Jag håller på att skrifva ett referat af
hvad som händt, och ämnar stoppa in
det under dörren. Sedan skall jag
tillkalla polisen genom att krossa
lampan och tända eld på huset. Den dö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
