- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
634

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXXV. Kaplanens nyheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skyndade han öfver gatan till n:o 37 i
hopp om att kunna aflägsna det skrifna
intyget, innan elden bröt lös. Då han
fick se Alice Redferns ansikte på
kortet, antog han att hon var god vän
med mannen, som han enligt de
Gué-rins order höll på att döda, och som
han hade en nyckel till det hemska
rummet, öppnade han järndörren och
släpade bort sitt offer från den
kväf-vande gasen, stödjande honom med
oändligt tålamod, tills han fått honom
tilbaka till sitt eget territorium.

— Ni är då en konstig gammal
kurre, lydde Rattrays kommentar till
historien. Hvad ämnar ni nu taga er
till — fortsätta med att visa mig
välvilja för vär gemensamma väns Alice
Redferns skull, eller återgå till ert
förbund med baronen?

— Sir, svarade juden icke utan
värdighet, till och med för en fredlös är
det tillåtet att vara tacksam. Jag har
tjänat de Guérin för guld, jag skulle
vilja tjäna den där ängeln af kärlek.
Nu tillhör jag er. Hvad en gammal
krympling med järnringar i stället för
fötter kan göra, skall blifva gjordt, när
hälst ni befaller.

Resultatet af detta besynnerliga
omslag från Isak Levys sida var att Rattray
bad att få blifva lämnad ensam en stund
för att fundera på hvad han borde
göra. Helst skulle han velat skynda
tillbaka till Hampshire beväpnad med
lagens hjälp, för att tillintetgöra de
Guérin, innan denne finge nys om att
han öfverlefvat faran, men den
pröf-ning han genomgått hade gjort honom
för svag för att röra sig, och hans
erfarenhet som polisman sade honom att
hans beskyllningännu icke var tillräckligt
fullständig för att läggas fram för
polismyndigheterna. Han skulle visserligen
kunna anklaga baronen för
mordförsöket på honom själf, men det fanns
annat, som var mycket viktigare än detta.

Winnie Basset måste finnas och
återföras till sina vänner, och det falska
åtalet mot Landon Tressingham måste

tagas tillbaka på grund af upptäckten
af mr Mandibles mördare.

Då Levy nästa gång tittade in i det
lilla rummet, hade han uppgjort en plan.
Det var framför allt nödvändigt att
hindra agatknappen från att råka i
baronens klor, ty denne mans djäfvulska
slughet var så stor, att han efter all
sannolikhet skulle försöka närma sig
Alice Redfern och försöka få tag i
knappen kanske till och med med våld.
Hon måste i alla fall skyddas mot en
sådan risk.

Då Isak Levy fick höra att hans
»barmhärtighetsängel» möjligen vore i
fara, samtyckte han genast till att resa
till Maplehurst för att träffa henne och
af läm na ett budskap från Rattray om att
vara försiktig och att, om baronen skulle
göra några tillnärmanden för knappens
skull, gyckla med honom och inbilla
honom att hon skulle göra sitt bästa för att
få tag i den. Det var nödvändigt att de
Guérin lämnades i den tron att han höll
på att vinna sitt spel, hvilket han ju
skulle göra, om han kunde få tag i
och förstöra det enda bevis, som satt
honom själf i samband med mordet på
kyrkoherden.

Sedan Levy antagit en ung israelit
till att sköta boden, gaf han sig i väg,
i det han förklarade sin afsikt vara att
besöka Longclerc Castle under
förevändning af att anhålla om
’instruktioner rörande Rattrays lik, i afsikt att
på så sätt söfva baronens misstankar,
om han blefve sedd i trakten.

Sent på eftermiddagen kom han åter
och rapporterade hvad han uträttat.
Han hade träffat Alice Redfern i följd
af ett från Waterloo afskickadt telegram,
på Basingstokevägen och hade
knappast hunnit uträtta sitt ärende och
försäkra henne om att Rattray vore i
säkerhet, förrän baronen visade sig och
började prata med sköterskan vid
ingången till lidret, hvarest de sökt
skydd mot stormen. Han själf, Isak
Levy, hade från baksidan af skjulet
varit ett hemligt vittne till mötet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free