Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1906 - Friherrinnan Adelina Patti-Cederström. Några anteckningar från primadonnans publika och privata lif. För Varias julnummer af Louis Zettersten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
francs i Paris. Denna brosch hade
en gång i tiden förärats af Katarina
Il till en af hennes favoriter. Under
sista föreställningen i St. Petersburg,
då »Don Pasquale» uppfördes, blef
Patti plötsligt hes och måste afstå från
att fullfölja partiet efter andra akten.
Vid andra gästuppträdandet i St.
Petersburg erhöll Patti af kejsar
Alexander en guldmedalj med hans
porträtt i diamanter att bäras i St.
An-dreasordens band. Liksom kejsar Franz
Josef utnämnde kejsar Alexander Patti
till hofsångerska.
I de anteckningar, hvarur en del af
de här upptecknade skildringarna
hämtats, förtäljas esomoftast episoder från
Pattis uppträdanden tillsammans med
den framstående tenoren signor
Nico-lini. Hon tycktes hysa en
synnerligen stor motvilja för denne person
och var rent af ibland illamående efter
att hafva sjungit tillsammans med
denne sångare. Till sin förtrogna
väninna yppade hon huru plågsamt det
var för henne att spela mot Nicolini.
Detta blef dock hennes lott i St.
Petersburg, Wien, Paris och London.
Nicolini å sin sida föll i beundran
öfver den charmanta sångerskan, en
beundran som ibland tog sig uttryck
i glödande bref. Markisen fick reda
på detta förhållande och följden blef
förmodligen en del stridigheter
makarna emellan.
Det är intet eller föga kändt huru
utvecklingen af denna schism tedde
sig, men en skiljsmässa mellan
markisen och Adelina Patti ägde
sedermera rum. Den aversion Patti
onekligen synes hafva haft mot Nicolini
förvandlades så småningom till
beundran och ömmare känslor, hvaraf
resul-tet blef ett giftermål de båda parterna
emellan. Signor Nicolini, hvars
riktiga namn var Nicholas, hade under
sin konstnärsbana egentligen firat större
triumfer som aktör än som sångare.
Efter giftermålet med Patti lämnade
han scenen och uppträdde endast vid
särkilda tillfällen, ofta tillsammans med
sin hustru.
Onsdagen den 9 juni 1886 ingick
Adelina Patti civiläktenskap med
signor Nicolini inför den franska konsuln
i Swansea i Wales. Den religiösa
ceremonien försiggick därpå följande
torsdag å Craig-y-nos slott och
förrättades af församlingens pastor Davies.
Glanley. Till välplägnad för slottets
underlydande hade en hel oxe slaktats
och »öppen taffel» var dagens lösen
Ett storartadt fyrverkeri afbrändes på
aftonen. Bland dem, som sände
värdefulla presenter, voro dåvarande prinsen
och prinsessan af Wales.
Samma månad vigdes i London en
annan sångens drottning, nämligen
Kristina Nilsson med grefve Casa de
Miranda.
Redan år 1880 hade Patti lämnat
London och inköpt ett slott i Wales,
tjugo engelska mil från den lilla
staden Brecon. Detta slott, Craig-y-nos,
är uppkalladt efter det berg, vid hvars
fot det ligger. Craig-y-nos betyder
»Nattens klippa».
Hit drog sig nu sångarparet tillbaka
och lefde ett lif i landtlig stillhet och
enkelhet, endast sällan afbrutet genom
konsertturnéer till London eller
provinsstäderna och någon gång genom
en utomlandstripp. Nicolini fann sig
särdeles väl i sin nya position som
engelsk country gentleman och fann
stort nöje i sina ströftåg med bössa
och fiskedon.
Nicolini dog i Pau den 16 januari
1898.
Det dröjde ej länge förr än ett nytt
rykte lät förstå att primadonnan för
tredje gången ämnade träda i
brudstol. Detta ryktet besannades i
januari påföljande år, då det lystes för
svenske sjukgymnasten i London
friherre Olof Rudolf Cederström och
madame Patti-Nicolini.
Bröllopet var utlyst till onsdagen
den 25 januari i Brecon. På tisdagen
samlades å Craig-y-nos bröllopsgäster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
