Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1906 - Utanför lagen. Af Anna-Lisa Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTANFÖR LAGEN.
af ANNA-LISA ANDERSSON.
Få Ekerö herresäte rådde stor
brådska. Husets enda dotter, den unga
Margit Flemming, som för ett halft år
sedan blifvit gift med sin kusin,
doktor Hubert Örn, väntades återkomma
från den långa bröllopsresan, som
utsträckts till de mera bemärkta platserna
i tre verldsdelar. Hela den talrika
släkten var redan församlad på Ekerö
och man väntade endast på det unga
parets återkomst för att en hel rad af
festligheter skulle taga sin början.
Bland gästerna befann sig äfven
Margits bästa vän och pensionskamrat,
Ingegerd Stråhle och samtidigt med de
nygifta anlände doktor Örns intimaste
vän, Leslie Seafort, en ung
skriftställare från Skottland. Doktorn hade
gjort den unge skottens bekantskap
under en resa i dennes fädernebygd,
de skotska högländerna, för många år
tillbaka och af den bekantskapen blef
en vänskap, som var lika varm och
trofast å ömse sidor. Hubert Örn
var glad, öppen och godmodig. Leslie
Seafort tyst, stolt och inbunden, han
talade aldrig om sig själf eller sina
familjeförhållanden och vännen
respekterade hans tystnad och framställde
aldrig minsta fråga. Han hade dock en
gång fått höra något i en engelsk
familj, som låt honom förstå orsaken
till Seaforts inbundenhet. Dennes för-
äldrar hade i mycket unga år gift sig
af ömsesidig kärlek, modern var en
för sin utomordentliga skönhet omtalad
irländska, fadern var ende arftagaren till
ofantliga egendomar i Skottland.
Efter Leslies födelse var det som om
lyckan försvunnit ur hemmet, det heta
irländska blodet kunde sjuda öfver i
glödande förbittring vid minsta
anledning och barnet blef från sin tidigaste
ålder vant vid de häftigaste scener
mellan föräldrarna. Allt som åren
gingo, försvann den forna kärleken
mellan man och hustru och
efterträddes af ett oresonligt hat. Men då
mannen en dag blef hemburen från en
jakt som död, blef den unga änkan
nästan vansinnig af förtviflan. Hon
kastade sig öfver den döde och
öfver-höljde det stela ansigtet med kyssar
och smekningar och då intet lifstecken
visade $ig, slet hon sitt praktfulla, röda
hår och var som från sina sinnen.
Den* tioårige gossen brydde hon sig
knappast om, han var icke något
vackert barn, utan var i allt hennes
motsats. I ett obevakadt ögonblick hade
hon sedan lyckats komma öfver en
laddad revolver och skjutit sig en kula
rakt i hjärtat. Leslie Seaforts
föräldrar hade blifvit begrafna samtidigt,
själf ägde han intet ljust minne från
hela sin korta barndom. Hans sinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
