Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1906 - Pomril. En praktisk förbrukningsartikel och en nykterhetsarbetets bundsförvandt - Strid och frid. Av Jevgenij Tschirikoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Th. Mörner efter tagen ingående
kännedom om fabriken utlåtit sig på
följande sått:
»Såväl lokalerna som den maskinella
utrustningen äro af bästa beskaffenhet.
Den senare, omfattande en hel serie af
olikartade apparater, är baserad på
vetenskapliga, i praktiken omsatta rön
och utgör en god exponent för
nutidens långt drifna teknik. Särskildt
har den i förevarande fall viktiga
uppgiften att under tillverkningens gång
skydda vätskan för beröring med
metalldelar blifvit lyckligt löst.»
Under den lifliga och i stort sedt
fullt berättigade nykterhetskamp, som
nu pågår, är tvifvelsutan Pomril
kallad att spela en stor rol, ty
nykter-hetssträfvandet kan öfverhufvud aldrig
få en värdefullare bundsförvandt
än en bords- och läskedryck, som
är billig, sund och välsmakande.
Äfven personer med sådan sjuklighet
i de inre organen, att ölet blir dem
skadligt, skola i Pomril finna ett icke
blott drägligt, utan ypperligt surrogat,
som äfven till måltiderna kan
ersätta ölet. Men man behöfver
hvarken vara helnykterhetsman eller
sjukling för att finna pomril vara en
synnerligen behaglig och hälsosam
dryck. Uppfinningen af densamma
kan betecknas både som ett godt grepp
och ett grepp gjordt i rättan tid.
Denna förträffliga uppfinning
kommer en att tänka på den bekanta
latinska versen:
»Omne tulit punctum, qui miscuit utile
dulci»,
det är fritt öfversatt: den vann allt, som
lyckades förena det nyttiga med det
angenäma.
STRID OCH FRID.
Af JEVGENIJ TSCHIRIKOFF.
(Ur en samling till julen utkomna »Humoresker» af den uppburne ryske författare.)
Mischa teg envist. Han önskade
rakt inte tala med någon. Han
bådades till middagen men afböjde
med ett kategoriskt:
»Jag vill inte ha något.»
Han bådades till eftermiddagstéet
men svarade lugnt och med fast
beslutsamhet i rösten:
»Drick ni gärna för mig både té
och kaffe men låt mig vara i fred!
Jag vill inte ha något.»
Hans äldsta syster, Nina, som
erhöll dettä svar, gaf till ett naturligt
högt gapskratt och sade:
»Du tror visst att det gör oss något?
Sluta upp med att både äta och
dricka, om du behagar! Det kommer
ingen af oss att gråta för.»
Sade och fladdrade muntert iväg
och försvann utanför dörren. Mischa
hade emellertid såväl i själfva tonfallet
som i svarets öfvermåttan stora
sorglöshet och i sättet, hvarpå hon
fladdrade bort, uppfångat något visst som
talade till hans förmån.
Och det var ju sjålfklart att hon
bara gjorde sig till, då hon lät
påskina att hvarken pappa_eller_mamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
