Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
fullkomning. Ty vi äro födda till kamp. Det visar
oss lifvet och det gäller att tro, att denna kamp är den
enda vägen till Gud. Och när vi hunnit så långt att
vi behärska ödet och i det se den makt som för oss
framåt, då älska vi ödet och älska äfven Gud. Men
hvarför inse då människorna ej detta. Orsakerna
ligga dels i hennes medfödda och djupt inrotade
motvilja mot allt som hon ej själf vill; dels är det
ytligheten i tiden. Män försöker ej tränga in i
händelsernas mening. En annan faktor är människans
egensinne. Det drifver henne ofta att fastställa ett
program för sitt lif och när så ödet kommer och
sliter sönder denna hennes vackra plan, gripes hon
af förtviflan och förmår ej åter resa sig. Därför är
idealet att vi ej önska oss någonting för framtiden
utan taga allt som ödet ger. Då först kunna vi
foga oss i ödets och Guds vilja och inordna oss i
det stora sammanhanget. Kunde vi människor göra
detta skulle vi alltid vilja kämpa för att nå
fullkomning.
Johannes Muller.
Ditt öde? Hvartill fick du hjältens kraft, —~
Om ej till kamp mot hvad du ödet kallar?
H. Ibsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
