Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Vi lyftas upp och färdas med lätthet fritt och säkert,
öfver olyckans vilda vågor. Utan hvarje kamp och
möda nå vi genom den gudomliga frälsande kraft,
som råder i stormen, upp på höjden, såsnart vi
kommit i personlig beröring med denna kraft, och
lefva upp på nytt i dess lifssfär, full af styrka och
klarhet. Men vi kunna hålla oss kvar på denna höjd
och behålla välsignelsen, endast om denna underbara
upplefvelse utlöser en motsvarande personlig energi,
som i inre motto öfvervinner ödet och af egen drift
bemäktigar sig det ur densamma framvällande lifvet.
Eljest bär det åter tillbaka ned i de gamla djupen,
och välsignelsens strömmar förrinna i sanden. Det
är intet tvifvel om att Gud rikligen begåfvar sina
barn uniier sådan bedröfvelse: vi blifva öfverhopade,
men därför gäller det nu att förvärfva för att äga;
han kommer oss helt nära, men därför gäller det att
vandra i hans närvaro och lefva för honom.
Därför fullbordas hemsökelsens syfte och
fulländas utvecklingen, först när vi med hela vår
personlighet sluta oss till den skara, som oberoende af
alla tillfälligheter i tillvaron och’ alla växlingar i
historien ståndaktigt sträfvar mot cl et slutliga målet
och i lycka och olycka hänsynslöst kämpar for att
vinna clet nya lif, hvars fulländning förlossar oss
från allt ondt...
Vår bestämmelse ligger i Guds rikes vardande, och
vårt lif har värde endast i den mån det är en
uppenbarelse och en produkt af dess tillkommelse.
Oberoende af och öfverlägsna öfver alla ofdrmodaäe till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
