Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14 Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
20 Augusti.
Våren i bönen ihärdiga!
Rom. 12: i2.
et sanna kristliga lifvet består icke i periodiska iakttagelser
af vissa former, ej i en tillfällig hänförelse, ej en gång i lysande
hjältedåd och uppoffringar; det fordrar ett djupt allvar under
hvarje stund af vårt lif och mycken bön. Om vi begagna oss
af hjälpen ofvanifrån under lifvets strider, hvarför skulle det då
ske endast på bestämda tider och under en viss form? Himmelen
upplåtes icke blott periodvis för den trpendes böner. Guds helige
Andes nåd sänker sig icke på oss blott någon gång, likt det
välgörande regnet, eller endast morgon och afton, som daggen
på blommorna. Den himmelska välsignelsen är beständigt redo
att utgjutas i den bedjandes hjärta. Bedjen därför utan
återvändo; dröjen icke!
När svårigheter möta, skynda då att genast söka att erhålla
den hjälp, som är nödvändig. Tankarna flyga från jord till
himmel fortare än elektriciteten i telegraftråden. Den store Anden
däruppe står alltid i osynlig beröring med den troende härnere;
inom ett ögonblick, innan tanken hunnit utbilda sig, flyger bönens
gnista från den troendes hjärta till Gud.
När förargelser och pröfningar inträffa, när du känner
förtret öfver människornas grofva och själfviska beteende, när sinnet
oroas och din kristliga fördragsamhet sättes på prof, tag då genast
din tillflykt till denna tröst. Vänd dig, om blott för ett ögonblick,
till Jesus. Kasta dig i hans armar, där finnes frid och ro. Säkert
skall du återkomma med lugnt och hoppfullt sinne. Eller när du
kommer i beröring med låga, farliga människor, när ditt kristliga
sinne lider af det svåra motståndet mot Kristus, o! hvilken
tillflykt, att då höja hjärtat till honom, att lyfta sig på trons vingar!
Hvilken tröst att andas luften i den region, där den evigt rene
och helige bor, för att sedan återvända med hjärtat stålsatt emot
hvarje frestelse, med den instinktmässiga afskyn för allt orent
och syndigt, hvilken blifver en naturlig följd af själens vistande
nära Guds tron.
Bed oupphörlig, bed!
Så är din Herres bud.
Till lydnad för hans ord dig red
Och bida etter Gud!
Till honom sätt ditt hopp,
för honom böj dig ned.
Bed alltid, bed, hör aldrig upp.
Bed oupphörligt, bed !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
