Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22 Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
31 Augusti.
Jag bär på min kropp vår Herre Jesu Kristi märken.
Gal. 6: 17.
et är omöjligt för en sann kristen att kämpa sig genom
världen, hvilken ju är fiendtligt sinnad mot Gud, ja, i strid med
honom, utan att erhålla några sår. Kristus, som återlöste oss,
bär och skall i evighet bära märken efter de sår, hvilka de mörka
skarorna tillfogade honom under de för honom segerrika, men
svåra striderna, som han hade att utkämpa för att vinna åt oss
— evig salighet. Det är därför ej att förundra sig öfver, att
Paulus uppmanar dem att fröjdas, som äro delaktiga af Kristi
lidanden. Dessa bringa nämligen den kristne ej blott smärta
och svårigheter, utan äfven välsignelse och ära.
Aposteln förklarar utan att knota, att genom många
be-dröfvelser måste vi ingå i Guds rike. Han berättar om sig själf:
"Jag har fått långt flera slag, ofta varit fången, ofta varit i
dödsnöd. Af judar har jag fyra gånger fått fyratio slag, ett
mindre. Tre gånger har jag blifvit gisslad, en gång stenad, tre
gånger har jag lidit skeppsbrott. Efter människosätt har jag
kämpat mot vilddjuren i Efesus."
Den tappraste kämpen i stridens tätaste vimmel måste
mottaga de flesta såren. Den fege, som håller sig i sista ledet,
ängsligt blickande omkring sig, mottager inga hugg. Men vägen
till himmelen är ej beströdd med rosor. Det är en lidandets
stig; och om vi ej lida med, skola vi ej få regera med honom.
Hvilka voro då vår Herre Jesu Kristi märken? Han blef
föraktad. Äro vi det? Han blef missförstådd. Är detta fallet med
oss? Man sade: "han är från sina sinnen" — "han hafver
djäfvulen." Hvad säga de om oss? Han grät öfver deras ondska.
Röres våra hjärtan till medlidande, så att tårekällorna öppna sig?
Han blef hånad, kindpustad, hudflängd, törnekrönt och naglad
fast vid korset. Lida vi med honom och för honom, tåligt
tömmande den kalk, som man räcker oss? Då bära vi äfven hans
märken. Om vi redligt kämpa, skola vi krönas med lifvets krona.
Våra korta lidanden skola skänka oss en evig fullvikt af härlighet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
