Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö2
18 September.
Allenast i Gud haf din ro, min själ; ty från honom
kommer mitt hopp.
Ps. 62: c.
salmistens ord visa oss till Gud med våra önskningar. Och
hvart skulle vi, efter lif och sällhet längtande, vända oss, om ej
till honom, som är lifvets och salighetens enda källa? Jorden
kan ej tillfredsställa oss; hon tager såsom hon gifver, kallt och
känslolöst, och hvad hon gifver, det förlänar hon endast på kort
tid. Ungdom, hälsa, rikedom och makt, det är allt en
försvinnande och osäker besittning, och vi längta därför efter det
varaktiga och vissa. Men för att äga ro i Gud måste vi känna och
lefva i honom. Stödjepunkten för vårt lif måste vara Gud.
Honom böra vi älska och fasthålla i kärlek och handling. Det får
icke vara något svalg, någon tomhet mellan oss och Gud, ty om
så är, blir det dödt och kallt i vårt hjärta. Gud måste vara
hjärtats innehåll: uppfylla det; han måste vara dess kärlek, dess
enda kärlek. Om så är, blir han vårt andliga lifs kraftkälla,
från hvilken vi hämta öfvernog af kraft, lif och glädje. Om vi
endast tänka på Gud, endast i tankarna vilja fasthålla honom,
viker han bort; ty med blotta tanken fatta vi honom icke och
hålla honom icke fast, såsom luften icke fasthåller solstrålen.
Allenast i Gud är ro för det efter något godt trängtande barnet,
som kallas människa. Fjärran vare från oss idén om en gud
blott i vår tanke. Må Gud bo i vårt hjärta. Och för den som
lefver i sällskap, i gemenskap med Gud, som har Gud för
ögonen och i hjärtat, som är fästad vid den osynlige såsom
planeten vid sin sol, för den gifves det ett evigt lifsdjup, hvilket icke
visar sig såsom afgrund, utan såsom himmel, såsom en ren luft,
hvari själen andas lätt och fritt, som öfver allt omfattar och
innesluter oss. I denna himmel bor Guds frid — evig "sabbatsro".
Söken därför Gud och lefven för honom, och I skolen "finna ro
till edra själar". Det är Jesu löfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
