- Project Runeberg -  För hvarje dag : korta bibelbetraktelser för enskild uppbyggelse och för husandakten /
321

(1898)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16 November

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

24 November.

Hojen glädjerop till Gud, vår starkhet, hojen jubel till
Jakobs Gud.

Ps. 81: 2.

avid prisar i texten Herrens storhet. Han är den som
hjälper oss. Gud vet mycket väl, huru svaga vi äro, att all vår kraft
är utelyckt, att vi icke förmå göra ens ett hår hvitt eller svart.
Han vet ock att farorna i världen äro både många och stora.
Vi skulle förgås i dem, om vi lämnades åt oss själfva. Därför
beder ock Jesus, sägande: "Helige Fader, bevara dem i ditt
namn. Icke beder jag, att du skall taga dem bort ifrån världen,
utan att du skall bevara dem från det onda." Ja, detta vill och
förmår Herren göra. Må vi därför lofsjunga hans härliga namn.

Han är stark nog att bevara oss från fall bland de många
farorna i världen. Själfva skulle vi vara för svaga, men burna
af vår himmelske Fader, skulle vi vara i trygghet. Aldrig vill
han öfvergifva eller förgäta oss. Ofta uppmana vi hvarandra,
att vi skola hålla oss nära Gud. Detta är rätt och tillbörligt.
Vi böra förmana hvarandra alla dagar. Huru skulle det dock
gå, om icke Gud hölle sig till oss? I sanning mycket illa. En
moder bär sitt lilla barn och huru ifrig är icke den lilla att sluta
sina armar omkring moderns hals. Likväl, om ej modern hölle
barnet, skulle det ändock falla. Ja, det beror mera på modern
än på barnet, att det går väl. Så gör Herren med oss. Han
vill bära oss, på det vi må bevaras från det onda. Under med- och
motgång, rikedom och fattigdom, glädje och sorg, hälsa och
sjukdom, skola hans eviga armar sträcka sig nedåt, för att bära
och föra dig framåt mot ditt eviga hem. Öfvergif aldrig detta
stöd, det enda säkra du har i världen. Honom förutan är du
hjälplöst förlorad, ingenting kan sedan rädda dig. Många hafva
en bitter erfarenhet däraf. Så skydda mig då, o Herre, att jag
ej bland de många farorna på lifvets haf lider skeppsbrott på tro!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:01:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varjedag/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free