Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att sitta så där instängd och bunden — så stor, som jag nu
började bli.
Jag skämdes öfver det, isynnerhet för Ivar — Thoras
Ivar, menar jag. Han hade en gång fått följa med sin
pappa till kvarnen. Och där hade han sett, hur
kvarnvingarne dansade omkring hela dagen. Ack, så det pinade
mig att vara så där fastkedjad på en fläck.
Mina föräldrars gård låg på en höjd. Från
vindsrummets fönster kunde man se fem mil norrut ända bort till
några vilda fjälltoppar. Ifrån södra fönstret kunde man se
fyra kyrkor och nära på den femte med, sa farmor.
Sätern låg trängre. Där hindrade åsarne utsikten åt
alla kanter. Därför var det först och främst där, jag kände
mig inklämd och orolig, och undrade hur de hade det, som
bodde på andra sidan fjällen.
En vacker solskensdag fick jag följa med farmor bort
i markerna för att plocka enbär till lakrits. För det tyckte
farmor mycket om. Ingenting var så nyttigt mot
förkylning och tungt bröst, sade hon. Hon hade frusit mycket
i sina dagar, stackars farmor, och trälat och slitit ondt,
sa hon. Det sade också mor. Men enbärslakrits var ett
utmärkt medel mot klena lungor. Och som alla
farmödrar hade frusit och arbetat mycket i sin tid, så önskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
