Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på mig, då bedrog hon sig betydligt. Då hade hon icke
vändt sig till rätt person.
Det måste väl vara måtta på narri också. För min
del har jag aldrig hört ett så orimligt prat förr i mitt lif.
Sedan började hon orera om, att jag nu hade blifvit
en riktig karl. Därför gick det väl inte an, att jag var på
sätern hos farmor längre. Jag borde väl flytta ned på
gården till far och dricka sur mjölkvassla och äta gammelost
och hjälpa honom att hålla reda på slåtterkarlarne, sa Thora.
Jag ville inte höra på sådant prat utan tog afsked och
gick min väg. Men då ropade hon mig tillbaka och gaf
mig två våfflor med mycket vispad grädde emellan.
Men det kändes, som om en stor gammelost-klump satt nere
i halsen, och jag tyckte alldeles, att det slet och ref i
örmandlarne på mig. För den vasslan, som far hade hemma, den var
sur, så det förslog. Han trakterade mig med en sked af
den, då mor och jag voro nere och hälsade på en dag i
slåttern. Den gången gaf han mig också litet surt
mesesmör. Det smakade som — — — — hu hvad det sved!
Isynnerhet den sura vasslan. Den stack och raspade i
halsen på mig, så att jag höll på att mista andan och storkna.
Nu hade Thora pratat både vidt och bredt om, att jag
skulle flytta hem till gården och äta sådant hvarenda dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>