Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanmäktig af sorg. Men det var icke tid att gråta nu.
Jag reste mig upp och skyndade vidare.
Plötsligt fick jag se henne. Hon flöt helt sakta ute i
vattnet, alldeles som om hon varit död. Strömmen förde
henne omkring i ring midt inne i en liten bugt i älfven.
Jag sprang dit och lutade mig ut öfver vattnet för att
få fatt i hennes ena fläta, men jag räckte icke, min arm
var för kort.
Just som hon skulle till att segla ifrån mig på nytt,
tyckte jag bestämdt, att hon sträckte ut sin ena hand emot.
mig. Jag samlade all min kraft, gjorde ett språng ut emot
henne och hoppade bums ut i det blå djupet.
Innan jag hann sansa mig, for jag ned i ett hål i
bottnen på älfven och märkte, hur vattnet skvalpade öfver
hufvudet på mig. Hur jag sparkade och väsnades under
vattnet, har jag ingen reda på, men hur det var, märkte jag,
att näsan var öfver vattnet igen. Jag öppnade ögonen och
såg, att jag flöt nedför forsen. Lilla Ingeborg skyndade
sig efter, så fort hon orkade. Jag högg tag i hennes
största fläta, och därvid plaskade jag ned i djupet igen, så att
forsen yrde omkring mig.
Hur länge vi seglade, har jag ingen aning om, jag
minns bara, att strömmen sög mig med sig än en gång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
