Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Bolla måste följa med, för jag höll stadigt fast i
hennes fläta.
Nu bar det af i full fart igen.
Vi blefvo kastade öfver ända huller om buller. Till
slut körde älfven mig upp på ett grund. Jag kom på
fötter, vadade i land och drog Bolla efter.
Men då hade mina fingrar styfnat kring Bollas fläta.
De ville icke släppa sitt tag, utan jag måste bända upp dem
med vänstra handen.
Hon låg nu där på mossan och var alldeles stilla. Jag
väntade, att hon skulle resa sig upp och prata, men hon
rörde sig icke, och på allt hvad jag sade, svarade hon icke
ett ord.
Jag vred ur min röda toppmössa och torkade vattnet
ur hennes ansikte med den. Kall som is och blek och
hvit låg hon där. Hon såg ut som vackra Ragnhild, då hon
låg i kistan och var död. Kanske att Bolla också var död.
Så snart detta föll mig in, greps jag af förskräckelse.
Jag frös och skälfde, fastän jag hade sprungit mig både
svettig och trött.
Ja, hon var nog död nu, lilla Ingeborg. Det var nog
jag, som hade dödat henne med mina egna händer; de
skulle ha hållit bättre fast i henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
