Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snyftade hon, medan stora tunga tårar droppade ned på hennes
förkläde.
Dessa ord förtogo allt mitt mod, och jag blef med ens
spritt vaken.
Om jag var orimligt snäll emot henne, tänkte jag för
mig själf, så skulle hon kanske ändå följa med. Jag
torkade väl af henne vattnet och tårarne med min vackra röda
mössa. Därefter knäppte jag af henne kjolen, vred vattnet
ur den och satte den mycket försiktigt på henne igen.
»Jag bryr mig inte ett smul om Världens Ända,»
huttrade hon, »di kan gärna få ha sitt socker där i fred för
mig.» Och hennes tårar flöto ännu helt stilla.
Mitt mod sjönk mer och mer. Hur skulle jag komma
till Världens Ända, om Bolla sade nej? I alla fall kunde
vi då icke tänka på att resa i dag, det kunde då hvar och
en begripa.
Vi måste uppskjuta resplanen och vända om. Det var
ingen annan råd.
Men hur skulle vi komma tillbaka öfver älfven? Vi
tittade åt alla kanter. Då fingo vi litet nedanför se en
kvinna, som ledde en häst vid betslet och hade ett par barn
på hästryggen och ett på sin egen rygg. Vi sprungo
utefter älfven och ropade på henne. Hon visade oss en bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
