Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när de ha idislat, och så — ja, så reste vi då båda till
Världens Ända.
Den dagen var vädret alldeles lugnt, och solen sken
vackert. Bocken gaf sig god tid. Jag hade lätt för att gå
jämna steg med honom. En och annan gång vek han af
en liten smula åt vänster, och jag följde villigt med. En
annan gång var det jag, som drog mig åt höger, och då
följde bocken med mig.
Inom kort voro vi vid Storbäcken. Här måste jag
släppa bandet, som jag ledde honom med, ty han hoppade
så lätt öfver. Det gick mycket långsammare för mig.
Jag var ganska rädd, att han skulle springa ifrån mig,
men det gjorde han alls icke. Han stod stilla och väntade,
till dess jag funnit ett vadställe, ty jag vågade mig icke ut
på samma ställe, där Bolla och jag hade lidit så stort
nederlag i går.
Så snart han märkte, att jag kommit öfver, hoppade
han genast emot mig, och jag kunde nu i sakta mak linda
ändan af det band, som var knutet om hans horn kring mitt
pekfinger. Därefter skredo vi långsamt och värdigt vidare.
Hade jag letat länge efter ressällskap till Världens
Ända, så hade jag nu åtminstone funnit ett, som var på
alla sätt lämpligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
