Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära att störta ned i det farliga gungflyet. Om jag hade
börjat leta efter skon, då hade jag säkert sjunkit ned i den
sega gyttjan, som på sådana ställen ofta är så djup som en
sjö, och då hade jag aldrig fått se mor eller farmor eller
bror Tomas eller Bolla mer på denna jorden. Det var alla
mina Amen, som räddade mig den gången.
Så var det också väl, att man icke först började söka
hemikring sätern, utan genast gaf sig af inåt skogen. Far
undrade öfver det, hörde jag, men mor förklarade det för
honom. Per husdräng hade just samma dag, jag gaf mig
af, ridit Nordlivägen fram med klöfhästen. Han hade tagit
den vägen, för att han där i skogen skulle skaffa sig virke
till ett dussin lieskaft.
Inne i skogen hade bocken stått midt i vägen och sett
så underligt styft på honom. Per måste skära sig ett långt
spö, innan han fick undan bocken så pass, att hästen kunde
gå fram.
Medan Per lunkade efter hästen och funderade på allt
det virke, som växte här i den vida Nordliskögen, lurade
bocken sig efter och stångade honom duktigt i ryggen med
sina stora, tjocka horn. Per var stark, axelbred och
kraftigt växt. Men denna häftiga buff hade han alls icke varit
beredd på. Han raglade omkull, föll emot en sten och slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
