Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<h3><h1>Stjärnorna.</h3></i>
Som en väldig, svagt lysande bro spänner
Vintergatan över himlavalvet från horisont till
horisont. I själva verket utgör den en väldig cirkel,
som sträcker sig runt hela jorden och ur vår
synpunkt delar himlavalvet i två lika stora delar.
Vintergatan består av stjärnor. De flesta av
dessa ha så svag skenbar ljusstyrka och sitta så
tätt, att man icke kan urskilja dem med blotta
ögat. Först genom kikarens upptäckt vid 1600
talets början fick man visshet om hur det förhöll
sig med den saken.
Hur skall man förklara, att stjärnorna just i
Vintergatan sitta så skenbart hopgyttrade, under
det att de i andra trakter av rymden sitta
så oerhört glest? Varför är icke materien mera
likformigt fördelad i rymden? Svaret är
överraskande nog: det vi kalla Vintergatan är blott ett
stjärnsystem bland billioner. Och till detta
stjärnsystem hör vår sol och dess planeter.
Att Vintergatan upptager så stor plats på
himlavalvet, beror på att den befinner sig så nära
oss i jämförelse med de andra stjärnsystemen.
Den närmast jorden belägna stjärnan, alfa i
Centauren, befinner sig ungefär 42 billioner
kilometer härifrån. Ljuset från denna stjärna,
vilket rusar fram med en hastighet av 300.000
kilometer i sekunden, behöver fyra och ett fjärdedels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
