Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets mekanik och kosmogoni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med de nya uppgifterna angående jordens storlek, förde
till önskadt resultat. Det är högst sannolikt, att tiden
var, som det heter, mogen för denna upptäckt, ty fyra
landsmän till Newton voro mycket nära densamma. I alla
händelser hälsades den med hänförelse af de flesta bland
Newtons samtida. Dock hade man svårt att tro, att
kropparna verka på hvarandra på afstånd och således att
antaga, att planeterna röra sig i tomrummet. Men deras
rörelse var så ytterligt regelbunden, att det var omöjligt
att föreställa sig, att de gingo fram genom någon gas,
den månde vara aldrig så tunn. Dessutom visade ju ob-
servationerna med barometern, att luftens täthet aftar
hastigt uppåt. Man måste således uppge den kartesian-
ska hvirfvelteorien. Alla himlakroppar, äfven kometerna,
som med sina från cirkelformen starkt afvikande banor
utgjorde en stor svårighet för Descartes, rörde sig i ba-
nor, som strängt följde Newtons lag.
Newtons uppmärksamhet var mycket fäst vid den på-
fallande lagbundenhet, som härskar inom planet-systemet,
att utom de sex då kända planeterna, äfven deras tio
månar röra sig i likriktade banor. hvilka alla ligga i
nära samma plan, nämligen ekliptikan, och äro nära cir-
kelformade. Då han nu ej trodde på någon hvirfvel-rö-
relse, som förde himlakropparna med sig, hade han ingen
möjlighet att förstå denna egendomlighet. Detta så myc-
ket mindre, som kometerna, hvilka också påverkas af
samma attraktion till solen, ofta alls icke röra sig i sam-
ma led som planeterna. Däraf slöt Newton, för öfrigt
alldeles utan berättigande, att regelbundenheten i planeter-
nas rörelser ej kunde ha någon mekanisk orsak. »Fast-
mer», sade Newton, »måste den beundransvärda anord-
ningen, att planeterna röra sig på nära cirkelformade ba-
nor, som därigenom öfverallt komma att ligga långt från
hvarandra, och att solarna äro långt aflägsnade från hvar-
andra, så att deras planeter ej kunna störa hvarandra,
vara åstadkommen af ett intelligent och allsmäktigt väsen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
