- Project Runeberg -  Människan inför världsgåtan /
91

(1907) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets mekanik och kosmogoni.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

triskt — jordens form är likväl alldeles sådan som den
en smält kula med jordens rotationshastighet skulle an-
taga. Jorden är ej heller ihålig, då borde tyngden vara
mycket större än vanligt på höga berg.

De afstötta spillrornas medeltäthet är nära lika med
solens täthet, eftersom Jupiter, som utgör hufvudmassan
(omkring 75 procent) har nära samma täthet som solen,
och Saturnus som är näst störst, föga afviker därifrån.
Häri ser han en bekräftelse på sin åsikt. Angående
dessa två sista punkter kan man anmärka, att om jordens
täthet ändrar sig inåt, men alltid så att den endast är
beroende på afståndet från medelpunkten, så går rota-
tionsaxeln genom jordens medelpunkt och poler. Således
finnes intet hinder att anta, att jorden inuti är tätare än
i sina yttre lager, hvilket vi nu veta vara fallet i förhål-
landet af ungefär två till ett. Vidare behöfver jordens
afkylning ej fortskrida så, som hos en synnerligt väl
värmeledande järnkula, utan den kan godt vara glödande
i sitt inre, oaktadt där ej några förbränningsprocesser be-
höfva antagas. Slutligen veta vi nu, att solen och san-
nolikt de yttre planeterna från och med Jupiter, samt de
inre planeternas inre delar äro gasformiga, och ej såsom
Buffon trodde fasta. Under sådana förhållanden förfaller
hans bevisföring delvis. Denna är dock ojämförligt mycket
bättre än den framställning, som Kant senare gifver.

Buffon är en verklig naturforskare med samma slags
tankegång som nutidens. Han har råkat ut för Laplaces
ej oberättigade kritik, och man nämner därför sällan hans
namn, medan Kants och Laplaces alltid framhållas. Och
dock synes det mig, som om Buffons försök, särskildt då
det är omkring 50 år äldre än Laplaces, förtjänar en
plats vid sidan om detta senare, hvilket å sin sida myc-
ket öfverträffar Königsberger-filosofens.

En ganska bitter, men äfven träffande kritik af sin tids
mångskrifvande och oklara kosmogoniker ger Buffon i
följande ord: »Jag skulle ha kunnat skrifva en bok lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:01:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varldsgata/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free