Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Newtons till Laplaces tid. Solsystemets mekanik och kosmogoni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förefintlig brist på symmetri kan förklara planetbanornas
afvikelser från cirkelform och lutningar mot ekliptikan.
Huru en sådan brist på symmetri kan från början ha före-
kommit, är emellertid obegripligt, då ju en likformig för-
delning af materien kring den blifvande solen såsom me-
delpunkt förutsattes. På ett annat ställe antydes, att ju
mindre tyngdkraftens styrka, d. v. s. ju större planetens
afstånd från solen vore, dess större borde också planet-
banans excentricitet vara. Detta är också, såsom Kant
anför, riktigt för Saturnus, Jupiter, jorden och Venus.
Men Kant anför ej Merkurius och Mars, som utom små-
planeterna, ha de största excentriciteterna och därför alls
icke passa in i hans regel. Kant betraktar, likasom Des-
Fig. 18. Schematisk framställning af en planet P, som håller på
att bildas ur en ström af meteoriter, som kretsa kring ett centrum
nedanför P. De fyra pilarne ange de olika delarnas i meteorström-
men hastigheter, som aftaga nedifrån uppåt. Då rotationshastig-
heten på P:s undersida är större än på hans öfversida, kommer den
förra att blifva rådande vid en sammanslutning af meteorer ur de
olika ringarna och P kommer att rotera i motsatt led (från vänster
till höger) mot meteorringarna (från höger till vänster).
cartes, kometerna såsom hemmahörande utanför Saturnus,
hvaraf deras stora excentricitet skulle vara en följd. Den-
na åskådning är likväl alldeles icke öfverensstämmande
med verkligheten. Därför skulle också enligt Kant ko-
meterna vara specifikt lättare än Saturnus (hvilket troli-
gen ej är riktigt, hvad deras kärna beträffar).
Som man af allt detta ser, är Kants kosmogoni stödd
på en massa fantastiska uppgifter, som ej finna stöd i
verkligheten. Flera andra sådana äro lätta att framvisa,
men det har intet större intresse. Viktigare är, att en
planet, som på det af Kant angifna sättet hopgyttras ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
