Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oändlighetsbegreppet inom kosmogonien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antagas vara af omkring 100000 års ålder. Människan har sä-
kert funnits till före och under istiden, som efter tertiär-
tidens slut upprepade gånger hemsökte vår världsdels nord-
ligare delar. Och slutligen anse geologerna, att lifvet i
högt utveckladt tillstånd funnits på jorden i omkring en
miljard år, och att det första lifvet på jorden frestat sin
tillvaro sedan åtminstone dubbelt så lång tid. Vi närma
oss således mycket hastigt till de höga siffertal, som de
indiska filosoferna ansett såsom kännetecknande för lifvets
utvecklingstid på jorden.
Vi ha sålunda nu kommit till den sista frågan, vid hvil-
kens besvarande evighetsbegreppet blifvit användt, nämli-
gen om tiden för lifvets förekomst öfver hufvud taget. Na-
turforskarne äro i allmänhet böjda för att tro, att lefvande
väsen genom fysiska och kemiska krafter, som ännu äro
i full verksamhet, uppkommit på jorden. I detta afseende
skiljer sig flertalets uppfattning ej så synnerligen mycket
från de primitiva folkens (jfr s. 21). Emellertid har läran,
om, att lifvet kommit till jorden utifrån rymden, hvilken
redan i den nordiska sagan uttrycktes i berättelsen om
några gudars och ett människopars invandring på jorden
från lunden vid Mimers brunn (motsvarande världsrymden),
funnit mycket framstående anhängare, såsom den berömde
botanikern Ferdinand Cohn och vår tids kanske störste fy-
siker, lord Kelvin. De stora svårigheter, som hittills utan
tvifvel vidlådde denna åsikt, har jag sökt att aflägsna ge-
nom införande af strålningstrycket såsom drifkraft för frö-
nas transport genom väldsrymden. Orsaken till, att denna
uppfattning, trots de stora svårigheter, hvarmed den
kämpade, likväl vunnit talrika anhängare, ligger däri, att
man tröttnat på att erfara, huru årligen de mest sangviniska
uppgifter, att det ändtligen lyckats att utan tillhjälp af frön
gifva lif åt död materia, befunnits bero på misstag. Denna
fråga står på ungefär samma ståndpunkt, som problemet
om »perpetuum mobile» för ett halfsekel sedan. Det synes
därför i högsta grad sannolikt, att problemet om »själf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
