Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Geopolitiska problem II. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiender. Det koncentriska trycket är Tysklands
svaghet från begynnelsen. Fredrik den store fick känna
det på sin tid, Bismarcks statskonst med lyckliga
konjunkturers hjälp kunde undgå det, men nu har
Wilhelm II fått taga de yttersta konsekvenserna. De ”två
fronternas” fara har utvecklats, genom fiendtliga
makters försök att kringgå äfven flanken i söder, till
"inringningens". Visserligen vill en historiker af
Seignobos’ rang (1815—1915, Du congrès de Vienne
à la guerre de 1914, bland Études et documents sur la
guerre) förklara denna fara som foster af en inbillning
som ”från storhetsvansinne slår öfver i förföljelsemani”;
men de geografiska realiteterna utplånas ej af
än så spirituella fraser.
Denna rent geografiska inklämning verkar äfven
på ett annat sätt hämmande. Tyskland saknar ”den
naturliga operationsbas för uppbyggande och behärskande
af ett stort kolonialrike” (Hintze), som Ryssland
och på visst sätt äfven Frankrike ha genom det omedelbara
grannskapet till sina expansionsgebit, England
åter äger i sitt maritima läge och sitt traditionella
herravälde på sjön. Tysklands kolonier ligga långt
borta i Afrika, och det beror i närvarande konstellation
helt och hållet på Englands nåd om moderlandet
får komma i förbindelse med dem eller ej. Världskriget
har åter attesterat räkningen; innan ännu ett
år gått, hade Tyskland förlorat så godt som alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
