Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Geopolitiska problem II. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synpunkten, hvars närmare belysning här tillhör
kapitlet om världskrigets samhällspolitiska problem.
Hvad som nu särskildt låg dessa planer i fatet, var
det bristande intresset hos riksbyggaren Bismarck,
för kolonialpolitik i allmänhet och levantpolitik
isynnerhet. Ehuru han, som vi sett, till fullo insåg
Egyptens betydelse, veta vi nu genom en afhandling af
Hagen (England und Ägypten, 1915), att Bismarck
direkt uppmuntrat England här, liksom han på annat
håll uppmuntrade Frankrike i dess planer på Tunis.
Har mästaren under sympatiens sken velat skapa en
politisk pant på England, en angreppspunkt på dess
välde? Vi få icke tro det, då vi finna honom så
likgiltig för själfva Konstantinopels öde; som bekant ville
han icke offra ”en enda pommersk musketörs sunda
lemmar” för den orientaliska frågan, och han har
öppet förklarat sig ej skola lägga hinder i vägen för
Ryssland i denna riktning. I Poschinger’s
”Tischgespräche” för 31/5 1892 anges också motivet: ”från
tysk ståndpunkt skulle jag anse ett Ryssland, som
besutte Konstantinopel och alltså med ett ben från
Odessa öfverskridit Svarta hafvet, mindre hotande
för oss än det nuvarande”.
Detta är den klart kontinentalpolitiska ståndpunkten,
en parallell till den ”lillengelska” politiken i
Manchesterlärans glansdagar. Sedan enhetsverkets
koncentrationsuppgifter blifvit lösta, kunde Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
