Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppvisat statstankens öfverlägsenhet öfver
nationaltankarna i själfva Österrike-Ungern, som kan
betraktas som en profskola för sådana experiment. Man
har t. o. m. gått ända därhän, att man i detta krig
velat se slutet på national- och rastanken som
statbildande kraft; så Potthoff (Volk oder Staat, 1915).
Dessa stämmor komma gifvetvis från
centralmakternas läger; men äfven de hafva fått ett genljud i
Sverige, i den Hjärne’ska skolan, som synes
uppfatta hela nationalitetsprincipen som föga mera än en
utlefvad liberal vidskepelse.
Då denna kritik — särskildt med det österrikiska
exemplet[1] — delvis vändt sig direkt mot mig, som
i mitt arbete om "Stormakterna" ställt mig på
nationalitetens grund, anser jag mig böra ingå i en
närmare förklaring af min ståndpunkt, innan den anlitas
som utgångspunkt för närvarande kapitel i vår
undersökning.
Den Hjärneska skolan har inlagt en förtjänst i den
praktiska politiken, som knappast kan öfverskattas,
genom att i en individualistisk tidsålder starkt och stramt
häfda statsidén. Detta har i vårt land varit en högst
nödig och berömlig gärning. Under makten af detta
patos har mästaren och hans lärjungar icke kunnat ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
