Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blicken lika öppen för det berättigade i nationalidén.
De stå på tesen, staten, i kampställning mot den
liberala antitesen, nationen; därför ha de icke
förmått se, att hela tidehvarfvet arbetar på en syntes
dem emellan, nationalstaten.
I själfva verket torde man kunna våga det
påståendet, att hela den politiska utvecklingen tills dato
arbetat på detta mål. Statens yttre organisation och
nationens inre samhörighet förhålla sig enligt
Ruedorffer som kropp och själ; man kunde också säga
som tvenne makar; genom alla tider ha de sökt
hvarandra, och i vår tids nationalstat ha de ändtligen
funnit hvarandra i en hel personlighet. Om kulten
var den antika statens väsen enligt Fustel de
Coulanges’ berömda diagnos, så är nationaliteten den
moderna statens. Utan insikt i detta sammanhang
synes man mig icke kunna få det rätta greppet på
den politiska värld, i hvilken vi lefva.
Hvad det "österrikiska undret" (Herm. Bahr,
1915) angår, så skall det nedan bli föremål för en
närmare analys. Men gentemot det åberopade
världskrigets vittnesbörd vill jag redan här göra ett jäf
gällande. Det är frågan, om man icke här är rof för
en synvilla. Det har aldrig förnekats, att statstanken
finnes till som en makt i Österrike-Ungerns politiska
lif; på den har monarkien flutit under
nationalitetskampens dagar; det skall ock gärna erkännas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
