Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10 säregenheterna hos bulgariskan; men det ligger
nog icke så litet sanning i motsidans påstående,
bevittnadt af Buxton (The war and the Balkans, 1915),
att de äro att betrakta som ett mjöl af hvilket man
kan baka hvilkendera kakan man vill. Här är ett
fall, där statens makt öfver nationen skarpt
framträder; visserligen ett rent undantagsfall. Men det
finnes andra sådana fall af större betydelse, om man
observerar att nationerna bestå af enskilda som kunna
växla bopålar. Världen fick se detta i icke ringa
skala, då massor af turkar efter Bukarestfreden 1913
strömmade ut ur de afträdda områdena och således
hjälpte till att bota fredens försyndelser mot
nationaltanken. Hvad som då skedde spontant, kan en annan
gång ske under statens tryck och ledning. Jag
tänker nu icke på den serbiska krigsledningens
samtida försök att lösa sin nationalitetsfråga i Albanien:
det gick till, om vi tro tidningsuppgifter, på det lika
enkla som fullt effektiva sättet att utrota allt albanesiskt
lif i gränsområdet — metoden icke okänd från t. ex.
sulukaffrernas historia. Men jag tänker på de fredliga
former af ”evakuation” och ny bosättning, som jag
i den närvarande diskussionen funnit omtalta först
hos Dix, Der Weltwirthschaftskrieg, 1914, sedan i
Franz Köhler’s ”arbetsprogram” (s. 108 f.) och så
alldeles särskildt af Rohrbach i den viktiga artikeln
”Am Scheideweg der deutschen Zukunft”, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
