Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven detta tvåsidigt; efter 1913 vänder det sig
uteslutande mot Österrike-Ungern. Här, på
världskrigets själfva brandhärd, är en närmare
uppmärksamhet af nöden.
Fakta äro följande. Den serbiska nationen
representerades omedelbart före världskriget af två
suveräna stater, Serbien och Montenegro, hvilka
genom Balkankrigen fått anslutning till hvarandra
och en samlad befolkning på nära 5 millioner
(hvaribland visserligen en del bulgarer och turkar). Men
utanför nationalstaterna utbreder sig stammen såväl
öfver landskapen Bosnien-Herzegovina i den
österrikiska unionens förvaltning som öfver Dalmatiens i
Österrikes och Kroatien-Slavonien i Ungerns speciella
rike. Detta är en inteckning i stormaktgrannens
befolkning på ej mindre än 5,6 millioner, eller mera
än de fria. Landet, där de "oförlossade"
landsmännen bo, ligger i omedelbart sammanhang med de
frias, och ger deras hvad det efter geopolitikens lagar
med nödvändighet behöfver: en kust. Här äro
således alla yttre faktorer klara i ett irredentakraf.
Inåt störes enheten genom motsatsen mellan
serberna söder om Save och kroaterna norr därom.
De äro af samma blod och samma tunga; men dem
skiljer religionen (romersk hos kroaterna, grekisk
hos serberna) och likaså skriften (latinsk hos de
förra, cyrillisk hos de senare), och de ha ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
