Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historia gemensam. Därför förvånar det ej, att de
länge drömt den "illyriska" drömmen om ett samladt
serbiskt välde hvar för sig. Det fordrades en impuls
utifrån för att sammanslå dessa drömmar i en: att det
börjat luta därhän, därtill har Ungerns härskande
folk den uppenbara skulden.
Placerade i centrum af ett rike inom en gördel af
främmande folk, alldeles som storryssarna, ha
madjarerna efter 1867 också fört en "russificeringspolitik"
i miniatyr mot de periferiska elementerna i riket. Vi
kunna i denna fråga icke undgå att ge Seton-Watson
— författare till ett stort arbete om "The Southern
Slav Question and the Habsburg Monarchy" 1911,
innan han skref hithörande partier i det engelska
sammelverket — vitsord gentemot Sosnosky’s för
öfrigt så förtjänstfulla framställning af
"Österreich-Ungarns Balkanpolitik seit 1866" i två delar
1913—14. Till skydd mot Budapest sammanslöto sig
först kroater och serber inom Ungerns gränser i en
"serbo-kroatisk koalition", hvarvid biskop
Strossmayer var den andlige ledaren
(Fiumaner-resolutionen 1905); inkvisitoriska åtgärder och
förräderiprocesser utan tillräcklig grund underblåste
spänningen, och 1912 gick regeringen i Buda ända därhän
att öppet förgripa sig på den kroatiska
särförfattningen, medan gossar och flickor i Kroatien,
Dalmatien och Bosnien demonstrerade sitt nationellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
