Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besittningstitel (före 1878) i Jassys naturliga östra uppland,
där landsmännen nu genom Rysslands skolväsen och
cyrilliska alfabet äro afskurna från moderkulturen.
Äfvenså kan man ju icke dölja för sig, att krafvet i
väster förutsätter en orientering åt Rysslands politiska
system med däri inneboende faror, om hvilka den
gamle statsmannen och riksbyggaren Sturdza strax
före sin död på hösten 1914 åter erinrade genom en
ny upplaga af sitt varningsord från 1890 om "Europa,
Ryssland och Rumänien". År 1883 lär Rumänien
också blifvit formligen allieradt med trippelalliansen,
och det var först det sista Balkankriget 1913, där
Österrike-Ungern tog Bulgariens parti, som
framkallade ovissheten i ställningen. Placeradt i
skärningspunkten mellan stormakterna Österrike-Ungern och
Ryssland och försedt med egna inteckningar i bägge,
är detta land med sin romanska befolkning, sin
germanska dynasti och sin grekiska religion ett verkligt
crux i statssystemet. Men som suverän stat tjänar det
tillika som buffert mellan de två storgrannarna,
hindrande direkt friktion. Ur den synpunkten har
Rumänien äfven i sin ofullbordade gestalt som
nationalstat varit att betrakta snarast som ett lugnande
element, alldeles motsatt Serbien.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
