Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Etnopolitiska problem I. Nationalitetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maktställning. Den aggressivaste af alla stormakter
känner sig här på en enda men afgörande punkt hotad
i sin själfbevarelse, ej mindre än England i Egypten.
Vi måste ställa dessa synpunkter för ögonen för
att förstå, att man i denna Ukrajnafråga kunnat se
"Der Kern des österreichisch-russischen
Gegensatzes" (Donzow i Das gröss. Deutschland 8/5 1915),
allvarligare t. o. m. än deras konflikt på
Balkanhalfön: äfven om Österrike-Ungern afstode från all
aktiv politik på Balkanhalfön, skulle denna motsats
i Ukrajnafrågan förgifta förhållandet mellan de båda
stormakterna. Saken får en klar belysning af Otto
Bauer i den österrikiska socialdemokratiska
tidskriften Der Kampf januari 1914:
Den ukrajnska nationalkänslans uppvaknande i Galizien
»är ett af de bestämmande fakta i den europeiska politiken.
Ju starkare ukrajnska folket blir i Österrike, desto svårare
blir det för Ryssland att bekämpa den ukrajnska rörelsen i
Ryssland. Den rysk-österrikiska antagonismen, som har
uppstått på Balkanhalfön, blir skarpare och starkare genom
kampen för Ukrajnas nationalitet. Här växa nya faror både
för freden och för Österrikes existens som stat.»
Det lider intet tvifvel att Ryssland tagit initiativet
till denna kamp; dess spionerier i Galizien före kriget
och vissa förrädiska fenomen i den rutenska
landsändan efteråt äro bevis nog. Men vi kunna nu fatta
detta som en preventiv politik, som vill förekomma
för att icke förekommas. Att de ryska statsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
