Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sociopolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vänskapliga umgänget, så att ingen kan taga på det;
icke, som naivt folk af herr Sassonovs typ önska,
så att de bära det till honom officiellt på papper med
underskrifter och sigill. Och är det icke en sällsam
tanke", tillägger han, "att Europa går emot ett
allmänt krig inom 1 1/2 à 2 månader för den irländska
frågans skull!" Detta skrefs i den ryska
veckoskriften Novoje Zvjeno den 28 mars 1914 — fyra
månader före världskrigets utbrott.
Rena upprorsföreteelser, sådana som
vinodlarkriserna 1907 och 1911 samt
kommunikationsstrejkerna 1909 och 1910, liksom hela den
"syndikalistiska" propagandan, bära äfven för Frankrikes
räkning vittne om ett farligt lågt gradtal på den sociala
barometern. Huru djupt man inom nationalistiska
kretsar känt ledan vid det bestående tillståndet, och
huru allvarligt man längtat ut ur den parlamentariska
"kloaken", visar Maurice Barrès’ "L’âme
française et la guerre", 1914; och det ligger som en
undertryckt förtviflans snyftning bak sammanbitna
tänder i den franska unghögerns lösen "nous avons
juré de ne désespérer de la patrie" (Gaston Riou,
Aux écoutes de la France qui vient, 1913). Utan
tvifvel förnimma vi här reflexer af ett
stämningsmoment, som i sin mån bidragit att gifva revanschen
luft under vingarna.
Det fiendtliga utlandet har uppenbart byggt vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
