Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV. Sociopolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ungern hittills i viss mån tjänat som koloni; häraf de
unionella slitningarna, som ställt en upplösning af
deras tullgemenskap i utsikt till år 1918. Världskriget
har nu ändrat förutsättningarna för detta aftal och
gjort frågan om en intimare handelsgemenskap icke
blott mellan de två unionsländerna utan äfven mellan
de bägge kejsarrikena fullkomligt aktuell. Att många
svårigheter äro att undanröja, innan denna tanke blir
förverkligad, förbises icke af någon; men lika klar
ligger i dagen den allmänna känslan, att
fostbrödralaget i stora öden skall afsätta resultat för framtiden
i sådan riktning och sålunda yttermera stärka
"Mitteleuropas" ställning i den nya tid som nu skall komma.[1]
[1]
Då frågan om denna organisation hör snarare till den
kommande världsfredens än till världskrigets problem, skola här endast
några antydningar få plats angående diskussionens nuvarande
ståndpunkt. Rent afvisande till hela frågan förhåller sig Gothein,
Europ. Zollunion als Siegespreis: »Oesterreichs Aufgabe und
Zukunft liegt an der Donau und auf den Balkan, die unsere auf dem
Wasser» (Die Hilfe 29/10 1914, s. 719). Särskildt skeptiska äro
äfven Diehl, Zur Frage eines Zollverbündnisses zwischen
Deutschland und Ö. U., 1915, och Schumacher, Die Hauptaufgabe der
deutschen Handelspolitik nach dem Kriege (Das neue Deutschland
16/10 1915). Äfven dessa pessimister synas dock med sin kritik
öfvervägande ta sikte på den rena tullunionen, medan ett
»mitteleurop. Wirtschaftsverband» med preferenstullar icke i samma grad
strider mot deras förutsättningar (jfr Naumann’s efterskrift till
Gothein, anf. st.). En sådan lösning synes också ha majoritet för
sig (Julius Wolf i Das neue D. 16/10 1915, s. 13; se van der
Borght, Vorzugszölle oder Zollgemeinschaft mit Ö. U., i samma
häfte, ss. 20 ff.). Representanter för den rena tullunionen äro
framför allt J. Wolf, Ein deutsch-österr.-ung. Zollverband, 1915,
och Philippovich, Ein Wirtschafts- und Zollverband zwischen D.
und Ö. U., 1915. Den sistnämnde — som redan 1900 presiderade
vid ett möte af fackmän till förmån för denna tanke — har efter
liknande öfverläggningar i Wien i juli 1915 (tillsammans med
Friedjung, Übersberger m. fl.) utgifvit en »Denkschrift», där
ett dylikt »Wirtschaftsbund» (på 25 år) förordas, tillika med ett
»Wehrverband» och ett politiskt »Bündniss», emellan de båda
kejsarmakterna. Härmed stå vi på den bredare basen af Frans
von Liszt’s »Mitteleurop. Staatenverband», 1914, och Fr.
Naumann’s »Mitteleuropa», 1915; enligt Grabovsky (Das neue D.
27/2 1915, s. 133) den väntade syntesen mellan det gamla romerska
rikets enhet och 1866 års skilsmässa. Se i den handelspolitiska
frågan yttermera tyskarna Herm. Losch, Der mitteleurop.
Wirtschaftsblock, 1914, och Jastrow, Die mitteleurop. Zollannäherung,
1915, österrikaren Rafael Pacher’s artikelserie 1915 i
Deutsch-Österreich samt ungraren Palyi, Deutschland und Ungern, 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:01:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varldskrig/0152.html
