Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
massa haft en aning därom. Vi känna redan förut,
särskildt genom Sidney Low’s undersökningar om
"the governance of England" (1911), hvilket absolut
envälde parlamentarismen lägger i ett engelskt
kabinetts händer (jfr A. O. Meyer, Deutsche Freiheit und
englischer Parlamentarismus, 1915). Det finnes flera
likheter mellan det engelska och det ryska statsskicket
än man vanligen tror, säger Burgess: man behöfver
bara ersätta tsaren med underhuset och storfurstarnas
krets med kabinettet! Själfva bristen på skrifven
författning ägnar sig att ge en engelsk regering ett friare
spelrum, låt vara att respekten för prejudikat i någon
mån ersätter de formulerade normerna. I full motsats
härtill har Tyskland sin kodifierade grundlag, där
lagstiftningens och exekutivens befogenheter äro väl
afvägda och klart begränsade mot hvarandra. Men
härtill kommer ett: Tyskland har redan hemma hvad
England med sitt "home rule" och "devolution" tills
dato förgäfves sträfvat efter, en federativ form, med
riksregering och förbundsstater, mellan hvilka i sin
ordning en afvägning och fördelning af makten ägt
rum. Och därmed lyfter sig öfver Tyskland ett
framtidshoroskop af alldeles säreget och för världens frihet
löftesrikt slag.
I tidskriften Grenzboten, n:r 52 för år 1914, har
Albert Gottlieb skrifvit en artikel om "der deutsche
Staatsgedanke", som här påkallar vår synnerliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
