Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstå främmande väsen, respektera och bevara
dess egenart. Men detta är just Tysklands arfvedel.
Detta kosmopolitiska intresse som ligger i tyskt blod
— denna mottaglighet för främmande kulturinflytelser,
som i långa tider, då det gällde att samla sig själf,
utgjorde Tysklands svaghet — det utgör nu efter
samlingen dess enastående styrka. Där har det sitt
privilegiebref på ställningen som "framtidens världsmakt".
Där har det möjligheten till sin "liebevolle
Weltgestaltung durch die organisierte Gemeinschaft", i
motsats mot Englands "herrenhafte Weltunterjochung
durch den starken Einzelmenschen"
(Schulze-Gaevernitz) .
Denna tankegång förklarar det egendomliga
förhållandet till Österrike-Ungern, som är grundstenen
i den stortyska byggnaden, och fördjupas å sin sida
däraf i en nästan mystisk riktning, om vi lyssna till
en framställning i Das grössere Deutschland 8/5
1915 af Willy Hellpach om "Deutschlands
österreichisches Gesicht". Tyskland söker hos
bundsförvandten "sitt andra, sitt urgamla kosmopolitiska
ansikte". I det intima umgänget inne i huset med 8
främmande folk finner det tillfredsställelse för det
utåtriktade, samlande, i sitt väsen; på samma gång
den preussiska andan finner i den västslaviska sitt
franskt-kvinnliga och den sydtyska i madjarerna sitt
engelskt-manliga komplement. Därför smyger sig den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
