Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under kriget — ha visat sig göra det än mera. Är
Tyskland med sina 2 års värnplikt för infanteriet såldt
under militarismen, hvad skall man då säga om
Ryssland med dess 3 år? Håller Tyskland icke profvet i
parlamentarismens demokrati, vill någon påstå att
Ryssland gör det bättre?
Sålunda visa sig ententens mest framträdande
slagord i "kulturkampen" mot Tyskland nu vara rena
bumeranger, som falla tillbaka med stegrad kraft på
dess ryske bundsförvandt. Med ens slår det oss
här, att Tyskland icke blott geografiskt utan äfven
författnings- och kulturpolitiskt är själfva bindeledet
mellan öster och väster. Det befinner sig rent ytligt
sedt på en ståndpunkt, som man plägar beteckna som
medelproportionalen eller den "gyllene medelvägen".
Denna tanke föder en annan. Är icke motsatsen
mellan öster och väster i Europa tillika en motsats i
utvecklingsgrad, mellan renodlad statsidé och renodlad
folkvilja i författningen, mellan polisstat och
själfstyrestat i förvaltningen, liksom mellan agrar- och
industristat i den samhälleliga utvecklingen? Se vi icke
"ancien régime" alltjämt, trots dumaexperiment och
agrarreformer, i skäligen orubbadt bo under tsarens
spira, medan franska revolutionens idéer behärska
västmakterna? Detta är i grunden tvenne extrema
motsatser, tes och antites i världsutvecklingen. Men
förhåller det sig så, då är Tyskland med sin rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
