Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amerikanaren Burgess ser i tidens händelser spåren af den
ödesmakt, som går genom världen och skiftar den
ena civilisationsformen mot den andra. Redan förut
har fransmannen Bérard (l’Angleterre et
l’Impérialisme, 1911) på samhällslifvets område betecknat den
"tyska rationalismen" som ett högre stadium i en
utveckling, där den "engelska empirismen" gått före,
liksom denna på sin tid efterträdde den "franska
autoritarismen". Men om det är denna aflösning vi
i tidens vånda bevittna, då är det oss en tröst i den
stigande ångest som digerdöden omkring oss måste
framkalla i hvarje djupare sinne, en ångest som
stundens lugn kring våra egna personer icke alltid
kan dämpa — ångest icke blott för millioner enskilda
öden, utan för själfva Europa, för den hvita rasen
— då är det oss en tröst som delägare i
statssystemet att få tro, att pliktens stjärna skall lysa
klarare öfver det släkte som kommer än den gjort
för oss! Ty den nya rationalismen är ett skott på
samma träd som skänkt världen det "kategoriska
imperativet".
Som barn åter af ett litet folk i en stor och
stormande tid få vi trygga oss vid en förhoppning. Ur
nattomhöljda tider, genom revolutioner och
världskrig likasåväl som genom fredens dagar, skrider
mänskligheten alltjämt framåt mot sitt fördolda mål.
Vi tro, att hvarje folk, som mognat i en nationalstat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
