- Project Runeberg -  Världskulturen och kriget /
133

(1915) [MARC] - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikiska svar: - H. v. Hofmannstahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanfattar och bringar till uttryck i en grandios
dissonans. Vad vi uppleva liknar ett bergskred, som
begraver Europa under sig; och dock kommer en
gång denna tilldragelse, betraktad ur fjärran, att
också ha sin plats i kulturens historia. Det synes
mig, att vi nu måste ha hunnit till slutet på en
utveckling, vars utgångspunkter äro förknippade med
franska revolutionen likaväl som med det tyska
andliga livets höjdpunkt i decennierna kring 1800, en
utveckling, som särskilt efter fyrtiotalet blev av allt
större vikt och styrka i folkens själs- och känsloliv. Den
gången, för mer än åttio år sedan, nedskrev vår store
österrikiske diktare Grillparzer, vars ande var formad
av det försvinnande sjuttonhundratalets humanitet, i
sin anteckningsbok följande hårda karaktäristik av
den då i makt tillväxande nya andan: Från
humaniteten — genom nationaliteten — till bestialiteten. Han
skulle ha ställt sig bittert avvisande mot allt det, som
sedan dess fullbordats och vars våldsammaste och
storslagnaste utbrott vi nu upplevat, han skulle i det
icke ha sett något annat än mörker gentemot ljuset
i det adertonde århundradet, Rousseaus och
Schillers, Kants och Goethes tid, varur hans bildning
vuxit upp. Vi förmå icke döma på samma sätt. Vi
ana, att denna väg måste gås och att den andliga
världen därigenom att Europa gått denna väg blivit
riktad med element, vilkas kostbarhet det adertonde
seklets »Humanus» varken kunde skönja eller gissa.
Och samtidigt ana vi, att i den nuvarande katastrofen
vissa tendenser inom den materiella civilisation, som
det nittonde århundradet givit oss i arv, bryta sig
likt en bölja i bränning och därigenom upplösas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varldskul/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free