- Project Runeberg -  Världskulturen och kriget /
139

(1915) [MARC] - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikiska svar: - A. Meinong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krig fordras av yttre grunder. Men jag tror icke,
att man har rätt att förlora känslan för att man vid ett
sådant avbrott endast lyder ett yttre tvång. Och när
freden är återställd, då borde det icke falla sig svårt
för verkligt bildade att finna former för vetenskaplig
samfärdsel, under vilkas bruk man kunde komma
över det som varje krig — så som det nu en gång
är — ger att förlåta och att glömma åt varje deltagare.

Om jag härmed blott ger uttryck för min
personliga uppfattning eller för stämningen i vidare kretsar?
Jag betvivlar icke, att envar, som tänker och känner
tyskt, skall komma till samma resultat efter
tillräcklig överläggning. Att mer än ett inre motstånd måste
övervinnas, innan var och en av oss utan förbehåll
bestämmer sig till detta omdöme och dess
konsekvenser, det ha för visso, enligt vårt sätt att se, våra
fiender sörjt för mer än tillräckligt. Men det har
aldrig varit tyskt väsen att rikta ett varaktigt
personligt hat mot våra politiska fiender, och även detta sista
stycke världshistoria kommer icke att ändra något
på denna vår nationella egenart, som man för övrigt
må tillskriva det värde man behagar. Blott ett
måste förutsättas: denna beredvillighet — vars
frånvaro jag visserligen betraktar som ett tecken på
bristande etisk kultur — måste vara ömsesidig. Det
kostar mig ingen självövervinnelse att först hälsa
på en främling, även om jag icke har någon grund
att hålla mig för ringare än honom. Men om han
icke besvarar eller avvisar hälsningen, så kan ingen
etik fordra av mig, att jag skall vilja vidare umgås
med honom. Det föreligger som bekant yttringar,
som göra denna uttryckliga förklaring nödvändig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varldskul/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free