Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerska katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dopet användes på barn och anses hafva kraft
att frälsa från både arf- och verksynd samt göra
oss till himmelrikets arfvingar.
Nattvarden anses vara ett återupprepande af
Jesu offerdöd på korset. Sedan elementen (brödet
och vinet) äro invigda, anses de icke längre vara
bröd och vin utan endast kött och blod, nämligen
Kristi lekamen och blod, hvarför ock dessa
element efter konsekrationen vördas och dyrkas som
Gud i sinnlig närvaro. Endast prästerna få vin i
nattvarden, emedan man af fruktan att spilla
någon droppe har förbjudit utdelning af kalken till
lekmän. Detta förbud utfärdades på det stora
kyrkomötet i Kostnitz 1414—1418.
En institution, som står mycket nära
nattvarden, är offermässan. Katolikerna tro, att prästen
i densamma offrar Kristus både för lefvande och
döda. Igenom offermässan kunna människorna
enligt romerska kyrkans lära befrias från
syndastraffet, om de äro närvarande vid offrandet eller ej,
om de ångra sina synder eller ej, och om de äro
lefvande eller döda.
Konfirmationen anses fullborda döpelsens
påbegynta verk, därigenom att den förlänar kraft
att emotstå alla frestelser, som möta under
vandringen.
Boten består dels däri, att man bekänner sina
synder för prästen en gång om året (detta är
bikten) och dels däri, att man genom s. k.
»satisfaktion» söker godtgöra för sina förbrytelser.
När katoliken först inför sin lärare bekänt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
