Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvesst-Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För nu vill Goffar sjôlv prädike».
Å bönnra töckt’ då mä, att Lars hadd’ rätt;
Di mennt’ tro på, att pastårn skull’ int knätt’
Fôrrn gôbben Goffar hadd’ fått slute,
Sänn kunn’ han få prädik’ sej recktitt mätt. —
Då lönnt’ för prästen int te prute.
Lars hadd’ e hustru, Kajsa hette ho,
Å ho hadd’ ågg en trut som smâla.
Men så bar te, att ho ble gâla,
Å Lars feck vakt’a å hadd’ inga ro
Därätter mer i dänne vâla.
I körka kunn’ han nu int komm’ en gang;
Te tröst han sang där hemm’ mäst dagen lang,
Å kärnga va litt minner rasa
När som ho satt å lydd’ på dä han sang,
Å då behövvd’ han int te bas’a.
Ett tag lell, när han sang på bäste vis,
Kytt’ Kajsa opp kabus fra stabben,
Drev medt i flesen te’n mä labben
Å vrôl’: »du vriner änna som en gris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
