Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Renström: Kristendomsundervisningen i folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
fall fullständig religionslösliet. Är det dit man syftar,
så är vägen väl väld. Lika antagligt är, att betydelsen
för det sedliga lifvet skulle blifva ganska minimal.
På läraren komme att ställas bland andra det krafvet,
att han skulle förhålla sig intresselös och neutral
inför olika religiösa åskådningar. Vi tro ej, att detta
är möjligt. Men i samma mån som krafvet
uppfylldes, blefve undervisningen praktiskt taget resultatslös.
Huru har denna fråga ordnats i andra länder! I
de öfriga nordiska länderna möta vi föga olikhet. I
England finnas två stora grupper af skolor: de
kyrkliga, där undervisningen är konfessionell, byggd på
kyrkoläran, Board Schools, där bibelordet direkt
lägges till grund för undervisningen. I Frankrike
däremot möta vi något fullständigt nytt, i’ det att där all
religionsundervisning afskaffats ur folkskolorna och
ersatts af undervisning i s. k. lekmannamoral. Då
detta säkert af många anses vara mönstergillt, är det af
vikt att närmare lära känna denna »reform», och, i den
mån detta hittills kunnat afgöras, hvad resultat den
medfört.
Skolornas sekularisering och införandet af
lekman-namoralen såsom ersättning för
kristendomsundervisningen daterar sig från början af 1880-talet. Dittills
gällde ett reglemente från 1855, enligt hvilket
undervisning skulle meddelas i katekes (den rom. katolska)
och bibi. historia. Vidare skulle dagligen läsas en del af
söndagens evangelium, hvilket i sin helhet reciterades
på lördag. Det hela stod under det rom.-katolska
prästerskapets ledning och öfversikt.
Dylik undervisning kan numera utföras endast på
torsdagen, lagstadgad lofdag i alla franska skolor, och
i söndagsskolor. I de fria läroanstalter, som alla
kyrkosamfund inrättat och ännu delvis hafva kvar, äfven
om de föra ett tynande lif, meddelas naturligtvis
konfessionell kristendomsundervisning.
Från början var det ej meningen — så uppgifves
det åtminstone — att lekmannaskolans morallära och
kristendomsundervisningen skulle inbördes täfla eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
