Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Hult: Kyrklig ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrklig ordning.
Kyrklig ordning har för sin tillvaro att tacka
gammal kristlig sed och har till stor del blifvit lagfäst och
stadgad i kyrkolagen. Närmast till att iakttaga den
är därför prästen, som också kan straffas för
ämbets-fel, ifall han bryter mot ordningen. Men inte gäller
ordningen bara för prästen: den gäller alla som på
något sätt tillhöra svenska kyrkan. Och det är en stor
skada för vårt folk, att det har så liten blick för
betydelsen af det, som rör kyrkan och hennes på ordning
grundade verksamhet.
Skada, sade vi. Vi påstå nämligen att vissa
förmåner äro förbundna med det att tillhöra ett ordnadt
samfund. Huru långt kommer man väl utan ordning
här i världen, det må gälla ekonomi eller politik eller
hvad som helst? Man stannar, som det heter, i stöpet.
Titta in i ett hus, där ingen ordning råder, och du kan
lätt förutspå, hur det går med det huset. Äfven Guds
rike här i världen behöfver för sin utveckling stöd af
ordningen. Kyrkan såsom tjänarinna åt riket måste
hålla på ordningen. Eljest blir hennes fostrande
inflytande på vårt folk och dess utveckling förfeladt.
Eller låtom oss antaga att alla lagstadgar vore borta
som röra söndagshelgd, gudstjänst, vigsel, begrafning,
konfirmation och barnens kristliga fostran. Hur skulle
det gå med kristendomen eller med Guds herradöme
öfver Svenska folket? Bra ginge det icke, så mycket
är säkert.
Vi kunna likna den kyrkliga ordningen vid ett
stängsel kring gårdstomten eller hagen där hemma på
landet. Så länge man befinner sig inom stängslet, vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
