Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Beskow: Arbetshem för luffare — en kyrklig angelägenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och arbetsförmedlingsanstalter. — Men ännu vänta vi
på upprättandet af dessa härbergen. Endast i
Stockholm, Gefle och Västerås finnas dylika.
I Tyskland var det en enskild man, som upptog
räddningsarbetet bland luffarna. Äfven hos oss har hvad
som hittills blifvit uträttadt i stort sedt varit ett verk
af det enskilda initiativet. Men stå vi icke här inför en
uppgift, som kyrkan borde känna såsom sin? De
olyckliga, som det här är fråga om att hjälpa, äro ju såsom
ofvan framhållits vår kyrkas barn. Hvarje församling
besväras af dem. Borde icke också då våra
församlingar kunna mötas i ett samfällt arbete på att här rädda
hvad som räddas kan! Man invänder kanske, att detta
berör en statsangelägenhet eller en angelägenhet för
den kommunala fattigvården, icke för kyrkan. Och i
vissa afseenden är det så. De arbetsovilliga får staten
ta hand om och söka fostra genom tvångsarbete. Och
de som hunnit blifva så förstörda, att de icke kunna
hjälpas upp, får fattigvården förr eller senare taga
försorg om. De åter som vilja och kunna arbeta, böra
gifvetvis icke göras till föremål för någon anstaltsvård.
Det enda man har att göra för dem är att visa dem,
hvar arbete finnes, och under den tid, deras
arbetslöshet varar, sörja för, att de genom tillfälliga arbeten må
få förtjäna sitt bröd och slippa tigga det. En sådan
sak borde ligga vårt kyrkofolk om hjärtat i lika hög
grad som den borgerliga kommunens målsmän.
Komma vi så till de många, som begynt sjunka, men kunna
räddas, hos hvilka viljan finnes att resa sig upp och
begynna ett nytt lif, bara en hjälpande hand räcktes
dem. Hvem skall räcka dem handen? Staten gör det
ej, kommunen icke heller. Ingen torde vara närmare
därtill än just kyrkan.
Tanken därpå har också vaknat i kyrkliga kretsar.
Vid en diakonikurs, som hölls i Borås förliden höst,
väcktes förslag, att ett arhetshem för luffare skulle
upprättas på »Svältorna». Hemmets bildande liksom
dess skötsel skulle blifva en stiftets angelägenhet.
Understödsföreningar ha nu också bildats i nästan alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
