Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U. L. Ullman: Söndagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
gudstjänstfirande i förening med trogna förböner
kunna Jesu lärjungar bli till rik välsignelse för sina
herdar och lärare. Därmed göra vi äfven hvad vi förmå,
för att den fromma seden, den kyrkliga
samfundsordningen, oumbärlig för kyrkomenighetens lif, må
bevaras åt våra efterkommande, släkte efter släkte. De
äldres goda efterdöme i detta stycke är det allra
verksammaste medlet till att få ungdomen och barnen med
i Herrens hus.
Ja ungdomen — den måste vi få med oss till kyrkan.
När de unga äro riktigt med, då blir det friskt behag,
blomstrande församlingslif. Tänk bara, hvad
kyrkosången, nu mestadels så ömklig, skulle bli fulltonig och
gripande, ifall våra ungdomsskaror vore med vid
gudstjänsten och af hjärtans lust instämde med sina friska
röster i psalmsången och alla de andra sångstyckena!
Redan själfva anblicken af församlingens ungdom i
kyrkan skulle verka glädjande och uppfriskande hos
både äldre och yngre, allra mest hos de tjänstgörande
prästerna. Ja, de ungas närvaro skulle märkbart lifva
och rikta själfva predikanternas förkunnelse inför
menigheten.
Våra söndagar utgöra tillsamman den allra
betydelsefullaste sjundedelen af hela vårt jordelif. Må vi då
ej förspilla dem! Människolifvet utan helgdagsro och
gudstjänstfirande är som en tröttande vandring utan
härberge och rast genom enformig ofruktbar ödemark.
Både själ och kropp utpinas därvid. Hjärtat förtorkas
och blir allt otillgängligare för det gudomliga. Sinnet
för lifvets yttersta skatter vissnar bort. I stället för
att lyftas uppåt och andas himmelens rena, stärkande
luft sjunker man allt djupare nedåt och blir efterhand
en träl i stoftets bojor. Rätt användning af den heliga
hvilans dagar bringar oss däremot lif och styrka för
både själ och kropp; friskare mocl och uthållighet för
lefnadskallets uppgifter, andekraft och lifsglädje i Gud,
vår Frälsare, samt mognande tillrustning för lifvet
därofvan i fullkomlighetens värld.
Mycken tack äro vi alltså skyldiga vår svenska kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
