Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. A. Ålund: Min vän odalbonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
135
tre sönerna och två döttrarna gemensamt träda fram
och knäböja inför korset! — Söndagseftermiddagen
förflöt i stilla gemenskap i hemmet. Icke kunde det
hända, att de unga lämnade far och mor för att gå bort
på nöjestillställningar eller bland jämnåriga söka glam
och munterhet. Detta kändes för de unga själfva som
en omöjlighet, enär ingen plats i världen kunde gifva
dem den trefnad och lycka som deras hem. Mycken
ungdom och äfven hvarjehanda s. k. nöjen fanns det i
samhället, men icke drogos dessa unga från hemmet
däraf. Här fick jag erfara, livad jag länge varit förvissad om,
att det är möjligt hålla ungdomen kvar i hemmen och
där gifva dem större och framför allt bättre trefnad,
än några som helst nöjessammankomster utanför
hemmets väggar förmå. Inga människor i världen kunde
för de unga jämföras med far och mor och syskon.
Jag minnes en söndagsafton, då syskonen hade gått till
stationen för att möta en broder, som nödgats resa in
till staden men fingo återvända utan honom. Hvilken
förstämning lade sig icke öfver alla af längtan efter
den bortavarande och vid tanken på huru svårt han
skulle känna det att icke få tillbringa söndagen hos de
sina. Ett bref anlände från honom, i hvilket han högt
klagade. Så kärt kan hvarje hem bli för familjens
medlemmar och först då är det ett verkligt hem.
Hemligheten är endast oskrymtad gudsfruktan.
Huru förlöpte då söndagseftermiddagen i detta hus.
Ingenting märkvärdigt alls förekom. När boskapens
skötsel var undanstökad, kom mor in med
kaffebrickan pyntad och fin, med det bästa huset förmådde. Det
var ju söndag, och därför var det högtid mer än vid
någon bjudning. Efter kaffet blefvo alla sittande kring
bordet. Både den ene och den andra hade något att
berätta af hvad, som mött dem under veckan, då
arbetet hållit dem mera åtskilda. Någon gång hade en gått
och burit på en tanke, som han nu framlade för att få
råd och klarhet. Till far och mor vädjades alltid i sista
instans. Far och mor hade mycket att berätta ur sitt
långa lifs erfarenheter. De kunde med exempel ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
