Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Lönegren: Kvinnan i det kristligt-sociala arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
vården och annan sådan kärleksverksamhet, hvari
utgifvande medkänsla, stilla tålamod, uthållig trohet i
det lilla äro bärkrafterna. Visserligen har äfven
mannen här sin mission. Men skulle ej t. ex. vårt med rätta
högt skattade sjukvårdsväsen sakna sin bästa doft, om
ej kvinnan gifvit det den prägel af moderlighet, som
de sjuka, likt hjälplösa barn bäst förstå att uppskatta.
Hur ofta har jag ej beundrat den sega outtröttlighet,
hvarmed diakonissor och sjuksköterskor, där
kvinnligheten helgats af Kristi kärlek, kunna vårda, vaka,
trösta, sprida solsken. Hvilken rik lifsuppgift, rik också
så, att ju mer den tjänande kärleken tränger in och ner
i eländets värld, desto flera fält finner den. En bel rad
af sköna uppgifter ropa efter kvinnliga händer: se våra
sinnessjuka och idioter, våra blinda, döfstumma. Se
vidare våra kvinnliga fångar, de fallna kvinnorna, de
växande skarorna af förvildad eller hemlös ungdom.
Och icke minst, se våra fattigvårdsanstalter, så kala
och kalla, om ej kvinnlig omvårdnad sprider hemkänsla.
Samma egenskaper, som i alla dessa direkta
uppgifter gifva kvinnan företrädet, böra ock tillvaratagas vid
ledningen af alla de företag, som främja dylik
verksamhet. Hur opraktiskt, när så ofta kvinnliga krafter
saknas i styrelser för sjukhus, fattigvårdshem, ja, t. o. m.
barnhem. Månne ej häri är att söka en orsak till
dylika anstalters ofta påfallande stela, föga hemlika
karaktär1? I hvarje fattigvårdsstyrelse någon kvinnlig
medlem; vid tillseendet af utackorderade barn ett kvinnligt
öga jämte inspektörens, det borde vara regel.
Samhällets barnavård blir aldrig, hvad den bör vara, utan
kraftig medverkan från kvinnornas sida.
Uppgifterna äro med det nu antydda ingalunda
uttömda. Den sociala nöden, framför allt hemmens
upp-rifvande, skapar ständigt nya behof. En mängd
surrogat för hemmen framtvingas. Männen kunna väl
organisera, lagstifta, ekonomisera; för själfva det
dagliga tysta utförandet måste de vädja till kvinnans hjälp.
Och den gifves. Stor är skaran af svenska kvinnor,
som tagit upp kristlig och social verksamhet ocli däri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
